Sunday 6 January 2013

Yn Feailley

Ludwig Lanckow Abendliche Winterlandschaft mit einem Jäger

“Efficiunt Daemones, ut quae non sunt, sic tamen quasi sint, conspicienda hominibus exhibeant.”
—Lactantius.

Va mee foddey jeh’n thalloo ainjyssagh aym, as pishag y cheayin hiar orrym. Fo cheeiragh, cheayll mee eh builley er ny claghyn, as hoig mee dy row eh kiart çheu hoal jeh’n chronk raad lhoob shellee chassit noi y speyr ghlen as kied rollageyn yn ‘astyr. As er y fa dy row my hennayraghyn er my hymney dys y çhenn valley, hooill mee roym trooid sniaghtey thanney noa-cheaut. Dyrjee seose y raad lomarcan cour Aldebaran meekey mastey ny biljyn; as hooill mee rish cour y valley shenndeeagh nagh row mee rieau er n‘akin, agh er nreamal er dy mennick.

She traa Yule v’ayn, yn oie ta deiney cur Nollick urree, ga dy vel ad toiggal ‘sy chreeghyn oc dy vel ee ny shinney na Bethlehem as Babylon, ny shinney na Damascus as deiney. She traa Yule v’ayn, as va mee er jeet fy-yerrey dys y valley marrey shenndeeagh raad chum my chynney as cooilleeney feailley ‘sy traa shinney tra va feailley obbit; raad v’adsyn foast er chur sarey da ny mec oc dy chooilleeney feailley aynsyn un vlein ‘sy cheead, do nagh jagh cooinaghtyn folliaghtyn bun-eashagh er jarrood. By henn y kynney aym, as shenn eer tra hie y çheer shoh er soiaghey tree keead bleeaney er-dy-henney. As by waagh ad, as ad er jeet nyn mooinjer dorraghey keillit ass garaghyn cadleenagagh yiass, as çhengey elley oc roish my dynsee ad çhengey ny h-eeasteyryn gorrym-hooillagh. As eisht v’ad skeaylt, as gyn kiangley agh oardaghyn ny folliaghtyn nagh doig fer bio erbee. She mish ynrican haink erash yn oie shid dys y çhenn valley eeastee rere oardagh yn çhenn-skeeal, son s’gooin lesh ny boghtyn as lomarcan ynrican eh.

Eisht harrish mullagh y chronk honnick mee Purt y Ree skeaylt fo rio ‘sy cheeiragh: Purt y Ree fo ‘niaghtey, lane shenn chellee gheayee as speekyn, maidjyn mullee as crockyn, keiyghyn as droghadyn beggey, shellee as ruillickyn; cartageyn straiddey eaynagh keylley cammey gyn kione, as mullagh meanagh thollaneagh fo chroin agglish nagh b’lhoys da traa bentyn ree; cassaghyn thieyn ass yn eash choloinagh, cummit as skeaylt er cuinney as keim erbee, gollrish breekyn paitçhey fud-y-cheilley; shenndeeaght crowal er skianyn lheeah erskyn gaabylyn as mullee Ollanagh baneit ec y yeurey; uinniagyn sleaystagh as kerrinagh, falleaysee fer as fer ‘sy chonghorraghys feayr mastey Orion as ny shenn rollageyn. As noi ny keiyghyn loau va’n cheayn bwoalley; y cheayn ‘olliaghtagh as shenn erskyn cooinaghtyn haink y chynney assjee ‘sy traa shinney.

Rish mullagh y raad va baare syrjey foast, meayl as geayagh, as honnick mee dy nee grunt oanluckee v’ayn. Dirree leacyn oaie seose ass y ‘niaghtey, as cummey gowlagh orroo, gollrish ynginyn loau chorp marroo foawragh. Va’n raad gyn cowrey erbee, as feer lomarcan. Ny keayrtyn chreid mee dy cheayll mee jeeysternee agglagh foddey jeem, gollrish criy ’sy gheay. Chrogh ad kiare fir wooinjerey aym ayns 1692 er son buitçheraght, agh cha s’aym c’raad.

As y raad cassey çhymshal sheese y lhargagh marrey, deaisht mee er son sheean gerjoil balley ‘syn oie, agh cha cheayll mee veg. Eisht smooinee mee er y imbagh, as sheiltyn cliaghtaghyn Nollick joarree y sleih Phuritaanagh shoh, lane dy phadjeryn tostey keeil-çhiollee, s’cosoylagh. Ny yei cha deaisht mee er son gerjoilys, chamoo yeeagh mee er son coshee, agh hooill mee sheese shaghey thieyn eirinagh tostey soilshit as boallaghyn cloaie scaagh, dys y valley hene. Va cowraghyn shenn shappyn as thieyn-oastey marrey jeesternee roish y gheay hailjey, as ayns straiddyn follym gyn pemmad, ghlistyr donkeyderyn arraghtagh ny dorryssyn pillyragh fo hoilshey uinniagyn beggey as curtanyn tayrnit oc.

Va mee er vakin caslyssyn-çheerey jeh’n valley, as va fys aym er ynnyd y thie kynnee aym. V’ad er ngra dy bee enney as failt orrym oc, son s’beayn eh shenn-skeeal ayns baljyn beggey; as myr shen, ren mee siyr trooid Straid Chooyl dys Close Kiarkil, as harrish y ‘niaghtey noa er pemmad leacagh ynrican y valley, dys kione Vollagh Glass cooyl y Thie Margee. Va ny shenn chaslyssyn foast nyn shassoo, as cha row doilleeid aym; agh shegin daue er mreagey ayns Arkham tra dooyrt ad dy roie ny trammyn dys shoh, son cha vaik mee streng erbee er-my-skyn. Veagh y sniaghtey er geiltyn ny raillaghyn ansherbee. Va boggey aym dy reih mee dy hooyl, as cummey cho aalin er y valley bane voish y chronk; as nish va mee jeean dy chronkal er dorrys my chynney, yn çhiaghtoo thie toshtal ayns Bollagh Glass, as shenn vullagh eairkagh echey, as nah laare deamagh, hroggit roish 1650.

Va sollyssyn ‘sy thie tra rosh mee eh, as hoig mee lesh fakin kerrinyn diamanagh ny h-uinniagyn dy row y cummey shenndeeagh foast er gyn monney caghlaa. Va’n laare syrjey echey croghey harrish y ‘traid cheyl fo faiyr, as bentyn rish laare croghee y thie hoal noi, bunnys; myr shen ve mee ayns thiollane, faggys, as cha row breck sniaghtee erbee er sole injil cloaie y dorrys. Cha row pemmad erbee ayn, agh shimmey thie b’lesh dorrys ard as daa-roie greeishyn echey, as radling yiarn roo. She reayrt quaagh v’ayn, as mish my yoarree ayns Sostyn Noa cha vaik mee rieau e lheid roie. Ga dy by haittin lhiam eh, bare lhiam eh dy row cowraghyn coshey ‘sy ‘niaghtey, as sleih ayns ny straiddyn, as roank dy uinniagyn gyn curtanyn tayrnit.

Tra woaill mee y shenn vuilteen dorrysh yiarn va mee lieh fo aggle. Va boirey ennagh er gruinnaghey aynym beggan er veggan, liorish joarreeaght ny h-eiraght aym, foddee, as groamaght ny h-oie, as y tostid quaagh v’ayn ‘sy çhenn valley shoh lane cliaghtaghyn neuchliaghtagh. As tra haink freggyrt da’n bwoalley va mee lane fo aggle, er y fa nagh cheayll mee keim coshey erbee roish my doshil y dorrys lesh jeestyrnee. Agh cha hannee yn aggle rish foddey: va shenn dooinney ‘sy dorrys, ceau gooyn as carraneyn, as hug yn eddin meein echey cree dou reesht. Chowree eh dy row eh balloo, agh screeu eh failt aitt as shenn-emshiragh lesh steelys as lhiackag cherey v’echey.

Smeid eh mish stiagh ayns çhamyr injil fo hoilshey cainleyn. Va caabyryn foawragh anchoodit eck, as cooid hie ghorraghey chreoi ghoan ny shiaghtoo eash jeig. By vioyr yn emshir chaie ayns shen; cha row red erbee assaaragh. Shen çhiollagh ooiragh, as shenn ven chroymmagh cheau coodagh skeaylt as bonnad gobbagh, ny soie ec queeyl sneeuee as e cooyl noi aym, sneeu ny tost gyn y wooise da’n imbagh. Er lhiam dy row tashid neuvaghtal er y thie, as ghow mee yindys nagh row aile lossey. Va caair as cooyl ard eck ayn, as e h-oaie lesh ny h-uinniagyn toshtal as curtanyn harroo: er lhiam dy row peiagh ennagh ny hoie aynjee, agh cha row mee shickyr. Cha by vie lhiam kuse jeh ny honnick mee, as dennee mee reesht yn aggle snaue erash. Daase eh ny strimmey liorish ny v’er ny wooghey hoshiaght. Ny smoo yeeagh mee er eddin meein yn çhenn dooinney, ny smoo aggle hug y meeinid hene orrym. Cha scugh ny sooillyn, as va rouyr blass kerey er y chrackan. Fy-yerrey va mee shickyr nagh nee eddin v’ayn, agh far-eddin schlei imshee. Agh ren laueyn boggey ayns laueanyn quaaghey screeu dy gennal dou, gra dy row eh orrym fuirraghtyn rish tammylt roish my raghin er stiurey cour yn ynnyd ‘eailley.

Chowree y shenn dooinney caair, boayrd as carnane lioaryn, as eisht daag eh yn çhamyr; as tra hoie mee sheese dy lhaih honnick mee lheeaghys as brooillid ny lioaryn. Va lioar cheoie Morryster Marvells of Science nyn mast’oc, as Saducismus Triumphatus atçhimagh Joseph Glanvill, chlouit ayns 1681; Daemonolatreia scammyltagh Remigius, haink rish ayns 1595 ayns Lyons; as ny smessey foast, y Necronomicon hene nagh vel cooie ny creeney dy loayrt urree. Obbyr yn Arabagh baanrit Abdul Alhazred, myr çhyndaays neulhiggit Ladjynagh Olaus Wormius; lioar nagh vaik mee rieau derrey’n oie shen, agh va mee er glashtyn sannishyn eajee urree. Cha loayr peiagh erbee dou, agh va jeesternee cowraghyn fo’n gheay ry-chlashtyn çheumooie, as cronnane ny queeyl lesh sneeu, sneeu tost ny shenn ven as bonnad eck. Dennee mee dy row shamyr as lioaryn as sleih feer ‘oudagh as imneagh; agh va shenn tradishoon my hennayraghyn er my hymney dys feailley quaagh, as chiar mee dy yerkal reddyn quaagh. Ren mee eab er lhaih, as dy leah va mee goit seose er creau lesh red ennagh hooar mee ‘sy Necronomicon mollaghtagh: eie as shenn-skeeal ro-ghraney son keeayll ny enney. Agh cha by vie lhiam clashtyn uinniag dooney mastey adsyn va’n chaair ard roo, er lhiam; myr dy row eh er ny ‘osley dy folliaghtagh. Er lhiam dy deiyrt eh er cronnane nagh dirree ass queeyl sneeuee ny shenn ven. Agh cha row shen monney; va’n çhenn ven sneeu dy jeean, as va’n shenn chlag boalley. Rish shen chaill mee ennaghtyn erbee dy row sleih er y chaair ard, as va mee lhaih fo druiaght as er creau tra haink y shenn dooinney erash. Cheau eh eaddagh shenndeeagh, as hoie eh er y chaair ard hene ass my hilley. B’imneagh eh fuirraghtyn dy jarroo, as daa wheesh cho imneagh er coontey ny shenn lioar ayns my laue. Rish bwoalley nane-jeig er y chlag, hass y shenn dooinney as skyrrey dys kishtey gloutagh grainnit v’ayns corneil, as tayrn magh daa chloagey bayrnagh. Hug eh fer jeu mygeayrt-y-mysh, as jeshaghey y fer elley mygeayrt y çhenn ven ren scuirr jeh’n sneeu kinjagh. Snaue y ven dy croobagh cour y dorrys; ren y shenn dooinney troggal y lioar hene va mee er ny lhaih, as eisht cowrey dou dy eiyrt er, lesh tayrn bayrn y chloagey harrish yn eddin ny far-eddin neughleashagh echey.

Hie shin magh mastey moggyl reghorraghey cam-jeeragh y valley shenn erskyn credjue. Woogh sollyssyn ny h-uinniagyn curtanit fer as fer, as ren Rollage y Voddee sooilleraght er y çhionnal gheayrt magh nyn dost ass dagh ghorrys, ceau cloagey as bayrn, as cohaglym myr cohosheeaght ghloutagh ‘sy ‘traid. Shaghey ny cowraghyn jeestagh lhien, as ny gaabylyn roish y thooilley, ny mullee hooee as uinniagyn kerrin-diamanagh; snaue trooid laanaghyn eaynagh lane thieyn loauey lheie as vrooill rish y cheilley, snaue harrish closeyn as keeillee raad leayst ny londeyryn laue ayns co-hollyssyn rollageagh meshtit quaagh.

Mastey’n çhionnal tost deiyrt mee er y stiurag gyn coraa; dennee mee puhttey uillinyn lhaggey, as ying mee noi cleeauyn as bolgyn boggey neuchadjin er lhiam; agh cha vaik mee eddin erbee, chamoo cheayll mee fockle erbee. Snaue ny collooghyn neuheiltagh seose, seose, seose, as honnick mee dy row ny troailtee co-chleayney rish cront straiddey corragh ec mullagh cronk ard ayns mean y valley, as agglish vane vooar er farrar er. Va mee er ny fakin voish mullagh y raad tra yeeagh mee er Purt y Ree ‘sy cheeiragh noa, as v’ee er chur craa orrym; er lhiam dy ren Aldebaran shassoo rish thurrick er y speek scaanagh.

Va boayl foshlit mygeayrt yn agglish, ayns ayrn ny ruillick fo rehollys scaanagh, ayns ayrn ny cherrin lieh-charrit, er ny skeabey lhome ec y gheay; va thieyn rish, shenn neufollan, as mullee eairkagh as gaabylyn sceau oc. Chloie lossan-baaish er ny tommanyn, as soilshaghey reayrtyn arraghtagh, agh aght quaagh ennagh cha cheau ad scaa erbee. Çheu cooylloo ny ruillick, raad nagh row thie erbee, dod mee jeeaghyn harrish mullagh y chronk dys glistragh rollageyn er y chamys, ga dy row y balley hene keillt ‘sy dorraghys. Agh nish as reesht snug londeyr lomarcan dy graynoil ayns ny laanaghyn cassee, jannoo siyr dys berraghtyn er y çhionnal va lhieeney stiagh ‘syn agglish ny host. Hannee mee choud’s heel y çhionnal stiagh ‘sy dorrys doo, as eisht derrey va dagh ooilley trudleyder er neiyrt orroo. Va’n shenn dooinney tayrn y wuinneel aym, agh va mee lane chiarit dy beign y jerrinagh. Eisht dentreil mee fy-yerrey, as y dooinney drogh-aaishnagh as y shenn ven sneeuee roym. Er çhee goll tessen sole dorrys y çhiamble yingit, lane dorraghys gyn enney, hyndaa mee dy cheau shilley ynrican er y teihll mooie, as lossan ny ruillick ceau soilshey doghanagh er pemmad mullagh y chronk; as ren mee craa. Son ga nagh row monney sniaghtey faagit ec y gheay, va beggan er y chassan rish y dorrys; as ‘sy çhilley bieau my yei chreid my hooillyn imneagh nagh row lorg coshey erbee er, eer my lorg hene.

Gyn scansh da’n niart londeyryn v’er ngoll stiagh, by ghoan soilshey ‘syn agglish, son va chooid smoo y çhionnal ass shilley hannah. V’ad er neayrtey seose y scarran killagh eddyr soieagyn ardey baney dys cooylley hroggee ren menniugh feohdagh ec cass y chrannag, as nish v’ad lhoobey stiagh nyn dost. Deiyrt mee orroo dy balloo sheese greeishyn ceaut as stiagh ‘sy lhiaght tash plooghaneagh. B’agglagh dou jerrey famman lhoobagh ny cohooylee-oie, as ny smessey foast choud’s honnick mee ad sheeley stiagh ayns tomman shenndeeagh. Eisht hoig mee dy row barney ayns laare y tomman, as va’n çhionnal skyrrey sheese, as dy leah va shin ooilley tarlheim roie greeishyn drogh-aaishnagh cloaie garroo. She roie caslagh keyl v’ayn, fliugh as blass quaagh er, as chass eh gyn jerrey sheese trooid brein y chronk, shaghey boallaghyn dree ass blockyn cloaie drigagh as morter mholmagh. She turrys tost, atçhimagh v’ayn, as erreish da amm agglagh honnick mee dooghys ny boallaghyn as greeishyn caghlaa, myr dy row ad gilbit ass clagh creoi. Y boirey smoo orrym, shen nagh ren ny kesmadyn gyn earroo sheean erbee, chamoo cheau ad mactullagh erbee. Erreish da eashyn elley goll sheese, honnick mee fo-vollee ny tuill-lhiattee leeid ass çharvaalyn dooid foddey dys y ‘logh folliaghtagh dorraghey shoh. Dy leah, v’ad ayn ass towse, gollrish oaighyn meenoo baggyrtys gyn enney; as daase y soar garg oc derrey nagh dod mee dy hurranse. Hoig mee dy nhegin dooin er ngoll trooid y clieau as shooyl fo hallooin Purt y Ree hene; as va mee er creau smooinaghtyn dy row lheid y valley ayn, as eh cho shenn as crooagagh lesh olk fo-halloo.

Eisht honnick mee craa-skelley leayr soilshey neeal ennagh, as clashtyn ushtey grian-dorraghey bentyn rish y thalloo. Ren mee bibbernee reesht, son nagh by vie lhiam ny va’n oie er daishbyney, as by vian lhiam nagh row shennayr erbee er my hymney da’n oardagh bun-eashagh shoh. Choud’s daase ny greeishyn as y cassan ny shlea, cheayll mee sheean elley, arrish thanney as caaynagh er pioban annoon; as çhelleeragh skeayll roym reayrtys anvaaragh harrish seihll sthie—oirr foawragh fungyssagh fo hoilshey colloo ailey geayney anheiltagh brooightagh, as rish awin lheead ooillagh gheayrt ass çharvaalyn agglagh gyn yss dys covestey rish diunidyn s’dooey marrey erskyn cooinaghtyn.

My-neealloo as scredey, yeeagh mee er yn Erebus neuchasherick shen, lane moon moddee gloutagh, aile louraanagh as ushtey gleiynagh, as er y çhionnal cloagit nyn lieh-chiarkyl mygeayrt y cholloo lossanagh. She oardagh y Yule v’ayn, ny shinney da deiney as er cronney dy veaghey ny sodjey; oardagh bun-eashagh hass greiney as gialdyn arree erreish da’n sniaghtey; oardagh ailey as sheer-ghlassaght, sollysh as kiaullee. As ‘syn ooig Stygeeagh honnick mee ad cooilleeney’n oardagh, as gooashlaghey y colloo ailey anheiltagh, as ceau ‘syn ushtey lane doarnyn raip ad ass y ghlasseraght ghleiynagh ghlistree geayney fo hoilshey clorosagh. Honnick mee shen, as honnick mee nhee ennagh ny hoie cosaayl gyn cummey foddey voish y toilshey, cloie dy nieunagh er pioban; as choud’s chloie eh, er lhiam dy cheayll mee bennalt dwoaieagh plooghit ‘sy dorraghys breinn nagh dod mee fakin ny hrooid. Agh by yn cholloo ailey eh hug smoo aggle orrym, yn aile skioot gollrish volcaan ass diunidyn foddey as neuheiltynagh, gyn ceau scaa rere cliaghtey aile follan, as daag brat glassar nieunagh graney er y chlagh. Cha row blahys erbee ‘sy lostey feie shid, agh tashid baaish as trulleeys.

Eisht ren y dooinney hug lesh mee snaue roie dys çheu hene yn aile mollaghtagh, as cur cowraghyn jesh-chliaghtagh stark cour y lieh-chiarkyl ooashlee. Nish as reesht ‘syn oardagh chroymm ad as sleaghtaghey, tra hrog eh y Necronomicon feoh v’eh er chur lesh as ee y haishbyney erskyn e ching; as ren mee sleaghtaghey maroo, son nagh row screeuyn my hennayraghyn er my hymney da’n ‘eailley shoh? Eisht chowree y shenn ‘er da’n ‘eddaneyr lieh-follit ‘sy dorraghys, as er shen cheaghil eh y cronnane faase dys cronnane s’yrdjey ayns gleaysh elley; as greinnaghey liorishyn atçhim do-smooinaghtyn as do-yerkal. Fo aggle huitt mee da’n thalloo fo-chrottal, bunnys, seiyt ec scoagh nagh b’lesh y teihll ny seihll erbee, agh lesh ny diunidyn baanrit t’eddyr ny rollageyn.

Ass y dooid do-heiltyn shaghey ard-sollys gangrailagh yn ailey feayr, ass ny foddeeaghtyn Tartaragh lhieen yn awin ooillagh nyn drooid gyn sheiltyn, gyn clashtyn, gyn ourys, ren sheshaght flapperagh ryddimagh assdaue; nheeghyn ynsit crosh-sheelragh skianagh nagh oddagh sooill ‘ollan arragh nyn doiggal dy slane, ny keeall ‘ollan nyn gur dys cooinaghtyn dy slane. Cha row ad lane gollrish fannagyn, ny kyaghanyn, ny shirree, ny snienganyn, ny craitnagyn folley, ny deiney molkit; agh cummaghyn nagh gooin lhiam as share dou eh. Ren ad flapperagh bog, er cassyn craitnagh as skianyn craitnagh; as tra rosh ad y çhionnal flurtee, ren y sleih breidit ad y ghlackey as goll er nyn mooin. Varkee ad, fer as fer, rish feaynidyn ny h-awiney gyn sollys shid, trooid ooigyn as loutyn-lhiattee sevreainagh raad ta çhibbyryn nieunagh meaghey easyn agglagh ass roshtyn deiney.

Va’n çhenn ven sneeuee er ngoll mastey’n çhionnal, as hannee y dooinney er yn oyr ynrican va mee er nobbal tra chowree eh dou dy ghlackey beishteig as markiaght myr ren adsyn. Rish irree dy loaganagh, hooar mee dy row y feddaneyr gyn cummey er snaue ass shilley, agh va daa veishtey fuirraghtyn dy surransagh. As mish lhiastey, ghow y shenn dooinney steelys as lhiackagh as screeu dy nee eshyn feer ynnydagh ny shennayraghyn aym hug er toshiaght y feailley Yule ‘sy voayl shenndeeagh shoh; dy row eh insht rolaue dy darrin erash; as dy row ny h-ard-olliaghtyn ry-chooilleeney foast. Screeu eh shen, as laue shenn ass towse echey; as tra hannee mee foast, hayrn magh eh fainney sealal as ooreyder laue ass y ghooyn skeaylt echey, as armys my lught-thie orroo, myr feanish da’n enney echey. Agh she feanish craaynagh v’ayn, son va fys aym ass shenn screeuyn dy doanluck ad my henn-shenn-shenn-shenn-shennayr ayns 1698, as yn ooreyder hene shen marish.

Ny sheyn ren y shenn dooinney tayrn sheese y bayrn echey as taishbyney dy row eh gollrhyms, agh cha ren mee agh craa, shickyr nagh nee agh far-eddin kerey jouyllagh v’ayn. Va ny beiyn slobbagh screebey er y scryss lheeah nish, dy neufeagh, as hug mee my ner dy row y shenn dooinney hene wheesh neufeagh, bunnys. Ghow fer jeh ny nheeghyn toshiaght leaystey ersooyl, as hyndaa eh dy tappee dy chur stapp er; as ren niart ny gleashaght y far-eddin kerey y arraghey jeh ny lhisagh er ve ny chione da. As eisht, er y fa dy row ynnyd y tromlhie my lhiettal jeh ny greeishyn cloaiey haink shin sheese ad, ren mee ceau my hene stiagh ‘syn awin ooillagh fo-halloo vroie magh raad ennagh dys ooigyn marrey; ceau my hene stiagh ayns soo loau atçhimyn sodjey stiagh ny cruinney, roish my dod keoieid my yllaghyn tayrn orrym ny leejoonyn merriu lhie son shickyrys follit mastey ny çharvaalyn mollaghtagh shid.

‘Sy thie-lheiys dinsh ad dou dy dooar ad mish ayns ushtey Phurt y Ree rish madran, lieh-riojit, croghey er sparrey snauee hug erree dou myr saualtys. Dooyrt ad dy row mee er shooyl rish raad aggairagh er y chronk riyr, as tuittym harrish eaynin Ghob Buigh; hoig ad shen ass luirg ‘sy ‘niaghtey. Cha row fockle erbee faagit dou dy ghra, er y fa dy row dagh ooilley red meechiart. Ooilley meechiart, as yn uinniag lheead taishbyney mooir dy vullee gyn agh fer ‘sy wheig shenndeeagh, as sheean gleashtanyn as trammyn heese ‘sy ‘traid. V’ad shassoo er dy nee Purt y Ree v’ayn, as cha dod mee obbal. Tra haink neeal orrym liorish clashtyn dy row y thie-lheihys rish shenn ruillick Chronk Meanagh, hug ad mish dys Thie-Lheihys Moirrey ayns Arkham, raad voin kiarail share. By vie lhiam Arkham; va ny fir-lhee seyraggindagh, as ren ad mish y chooney liorish cummaght dy gheddyn entreilys da lioarlann Ollooscoill ny Miskatonagh. Ocsyn va coip jeh Necromonicon dwoaie Alhazred, coadit dy kiarailagh; dooyrt ny fir-lhee red ennagh mychione “shockoys”, as jannoo coardailys dy nhare dou my aigney jeh’n lhiantynys y ‘eaysley.

As myr shen aalhaih mee y cabdil agglagh, er creau daa wheesh er yn oyr nagh by noa dou eh, dy jarroo. Va mee er ny ‘akin hannah, gyn scansh da feanish molleydagh cowraghyn coshey; as bare lhiam gyn cooinaghtyn raad honnick mee eh. Cha nel fer erbee ayn—my ghoostey—nod cur aachooinaghtyn orrym; agh ta scoagh ayns ashlishyn, er coontey raaghyn nagh lhoys dou ad y imraa. Cha lhoys dou imraa agh un veer, as y Ghaelg share currit er noddym çhyndaa ass y Ladjin veaneashagh.

“Ny h-ooigyn s’inshley,” screeu yn Arabagh baanrit, “cha nel ad ry-hoiggal ec sooilley fakinagh; son s’quaagh as agglagh ny yindyssyn t’ayndaue. S’mollaghtagh eh y thalloo raad ta smooinaghtyn merriu bio ass y noa ayns cummey quaagh, as s’olk eh yn aigney nagh lesh kione erbee eh. Loayr Ibn Schacabao dy creeney, dy she sheeant tomman nagh lhie rieau pishagagh erbee aynsyn, as sheeant ‘syn oie y balley t’er nyannoo leoie jeh ny pishagee oc. Son ta shenn skeeal gra nagh scughee anmyn kionnit ec y jouyll ass y chray verriu oc, agh beaghey as ynsaghey y chrooag hene caignys; derrey higys bea feohdoil ass louaghey, as vees scrobbeyderyn moaldey thallooin gaase kioot dys boirey orrin, as gloutagh dyn graghey. Ta tuill vooarey follit cleiyt raad by liooar ad ooigyn ny cruinney, as ta nheeghyn er n’ynsaghey shooyl lhisagh snaue.”



Ta'n skeeal shoh çhyndaait ass The Festival liorish H.P. Lovecraft. Ta'n skeeal Baarle bunneydagh ry-lhaih er hplovecraft.com.

No comments:

Post a Comment