Wednesday 18 December 2013

Y Scaa Harrish Innsmouth: Goan Foslee

StateLibQld 2 171951 Intimate portrait of a man writing a letter, 1900-1910

Rish geurey 1927-28, chooilleen fir-oik y reiltys Conastagh ronsaghey quaagh as folliaghtagh er shiartanse dy chooishyn 'sy çhenn phurt Innsmouth ayns Massachusetts. Ayns Toshiaght Arree, haink eh dys geill y theay kyndagh rish kuse dy hoiaghyn oikoil foawragh. Ghow ad mooarane cummaltee, as eisht - lesh kiarail cooie - losht ny vleayst ad ymmodee shenn thieyn rish çheu ny marrey. She shenn thieyn tholtanagh v'ayn, as lieh-loau, as ad follym dy baghtal. Cha ghow sleih neuvriaghtagh monney tastey jeh, son b'leayr daue dy nee co-streeu elley 'sy chaggey liggar meereiltagh v'ayn.

Ta sleih elley cur geill s'geyrey da'n naight, as ghow adsyn yindys er y vonney va goit, er y niart quaagh dy gheiney ghow ayrn ayns ny soiaghyn, as er yn aght keiltagh skell ny pryssoonee rish. Cha daink coontey erbee jeh cooish leigh, ny cassid noadyr; chamoo va cappagh erbee jeu ry-akin ayns pryssoon cadjin. Haink coontyssyn neuvaghtal mychione gorley as sleih-champyn, as eisht dy jagh ad er rheynn eddyr pryssoonyn caggee, agh cha daink rieau fys fondagh er y chooish. Va Innsmouth faagit gyn pobble, bunnys, as eer nish cha nel eh gaavioghey agh beggan moal er veggan.

Tra hug stiagh ny sheshaghtyn libraalagh accan er y chooish, hie ad er cuirrey dys coloayrtyssyn folliaghtagh, as shilley y chur er shiartanse dy champyn as pryssoonyn er lheh. Myr eiyrtys, haink ny sheshaghtyn shen dy ve tost as surransagh erskyn cliaghtey. Va ny fir-naight ny s'doillee dy stiurey, agh fy-yerrey ren ad lhiggey lesh y reiltys. Cha nee agh un pabyr-naight baghtagh screeu er fovooirane dowin lhiegg torpaid sheese 'sy çharvaal marrey rish Sker y Jouyll; as ta'n theay jannoo beg jehsyn, son ta sheiltynys raghtal echey. Hooar ad y meer shen dy taghyrtagh ayns thie lhionney marrinagh, as dy jarroo, v'eh ommidjagh dy liooar, son ta'n sker doo injil hene meeilley dy lieh jeh purt Innsmouth.

Va sleih ny çheerey as ny baljyn faggys jee tutleragh nyn mast’ocsyn, agh cha dinsh ad monney da’n teihll smoo. Nagh row adsyn er goloayrt er Innsmouth loau lieh-treigit rish lieh cheead? Cha dod noanid erbee ve ny s’keoie ny ny s’graney na ny v’adsyn er ngra myr sannish ny myr faaue rish bleeantyn. Shimmey red v’er nyn ynsaghey dy ve fastagh; cha row feme erbee nish dy hionn orroo. Aghterbee, cha row agh beggan beg fys oc, son ta curree hailjey 'adaneagh as follym feayn cumrail naboonee jeh Innsmouth er y çheu thallooin.

Agh fy-yerrey neeym’s brishey y sarey tostid t’er y chooish shoh. Ta mee lane shickyr dy daink lesh yn obbyr, do nagh jig arragh assee ny smessey na greain graynoil, my verrym sannish jeh ny hug feoh er ny soiagheryn ayns Innsmouth. As dy jarroo, ta soilsheydys elley ry-gheddyn son ny hooar ad, foddee. Cha s’aym cre wheesh jeh’n lane skeeal t’er ny insh eer dooys, as ta ymmodee oyryn my lhiettal veih ronsaghey dowin. Va mee tayrnit stiagh y chooish shoh ny s’diuney na theayagh erbee elley, as ta’n chummaght jee foast my vroddey dys couyr barbagh.

She mish roie er çhea ass Innsmouth ayns jerrey ny h-oie er Jerrey Souree 16, 1927 as mish er rouyl. She mish hug aghin aggleydagh da’n reiltys, shirrey ronsaghey as jantys, as hug er bun ooilley ny haink dys geill y theay. Va mee arryltagh dy hannaghtyn my host tra va’n chooish aw as neuhickyr; agh she shenn skeeal t’ayn nish, ass anaase as smooinaght chadjin. Nish ta mian quaagh aym dy loayrt – myr sannish, foast – er ny h-ooryn agglagh shid ‘sy çhenn phurt drogh-ennymagh, fo scaa olk as mastey baase as meechummaghyn anchasherick. Ta insh hene cooney lhiam treishtey reesht dy vel m’aigney sunt; nagh row mee jus y chied ass ymmodee goit ec branlaadys goaillagh scoaghagh. As t’eh cooney lhiam foast jannoo briwnys mychione currym atçhimagh ta foym.

(...ny smoo ry-heet...)


Ass The Shadow over Innsmouth liorish H.P. Lovecraft.

No comments:

Post a Comment