Tuesday 8 April 2014

Y Scaa Harrish Innsmouth: Çheet Quaiyl Innsmouth

1882 CapeAnnAdvertiser building MainStreet GloucesterMA byCorliss and Ryan

She balley lhean as gloo v’ayn, agh va genney bea baghtal monneydagh aynsyn. Cha daink agh sappag dy yaagh ass y cheyll dy sthockyn neureilt, as dirree tree speekyn ardey lhomey noi y speyr çheu ny marrey. Va fer jeu tholtanagh heose, as aynsyn as ayns fer elley honnick mee tuill ghoo accryssagh raad boallagh da eddinyn ny gluig ve.

Ren y çhionnal dy chleaghyn Ollanish as gaabylyn eairkagh tuittymagh cur magh blass loau dianeagh dy baghtal breinn. Va’n raad goll sheese nish, as shinyn tayrn faggys daue, shimmey mullagh honnick mee va lane chohuittymit. Va thieyn mooarey kerrinagh Shoryssagh ayns myrgeddin: cleaghyn goaleddinagh, cupolaghyn, as “shooylaghyn ny bentreoghe” fo radling. V’adsyn foddey jeh’n ushtey son y chooid smoo, as va fer ny ghaa nyn mast’oc ayns stayd fondagh dy liooar. Cooyl oc honnick mee raillaghyn ruy y raad yiarn treigit, lane sarkil nish, as cruin hellegraf gyn streng erbee listal harrish. Va ny shenn raaidjyn carriads dys Rowley as Ipswich bunnys keillt fo ‘aiyr.

Va’n loau smessey faggys da’n ushtey, agh ‘sy vean hene dod mee cronnaghey claggys vane strughtoor breekey ennagh, ny hie obbree er lhiam, va foast braew dy liooar. Va shenn challoo cloaie mygeayrt y phurt, as undin thie sollysh caillt er y chione sodjey; va kirp veggey eeasteyryn ry-akin foddey jeem nyn soie er y challoo. Va’n phurt hene lane dy gheinney rish bleeantyn, as va çhengey geinnee er snaue rish y chleigh scarree shen, as ersyn honnick mee bwaagyn moal, doareeyn moarit, as puitt ghimmee skeaylt. Cha row ushtey dowin erbee agh raad gheayrt yn awin magh shaghey y strughtoor claggyssagh as snaie yiass dys covestey rish y cheayn ec kione y challoo.

Ayns shoh as ayns shen ghob magh keiyghyn brisht ass y traie, lheie magh ayns loau neuvaghtal, as adsyn ‘sy jiass smoo molkit. Mooie er y cheayn, ga dy nee lane marrey v’ayn, hooar mee shilley beg jeh linney doo liauyr. S’goan dirree eh ass yn ushtey, agh va blass olkys cheiltynagh quaagh aynsyn. Sker y Jouyll, gyn ourys. Rish jeeaghyn er, er lhiam dy daase keeall veein smeidee erskyn y grayn imman ergooyl. Agh ennagh, va’n armoanagh shoh ny smoo boiragh dou na’n chied ennaghtyn.

Cha daink shin quaiyl peiagh erbee er y raad, agh ny sheyn va shin goll shaghey gowaltyssyn treigit, tholtanagh ny lieh-holtanagh. Eisht honnick mee thie ny ghaa as cummaltee echey foast, ga dy row uinnagyn brishtey pronnit lesh clooidyn, as boanlagh, shliggyn as eeastyn marroo skeaylt er feie ny garaghyn. Keayrt ny ghaa va sleih neuvioyr gobbraghey ‘sy gharey shasht, ny shirrey roaganyn er y traie hug magh soar eeastyn lajer, as possanyn dy phaitçhyn sollagh gollrish apaghyn cloie rish ny dorryssyn sarkylagh. Aght ennagh hooar mee ny smoo imnea ayndaue na ayns ny thieyn grouw. Va joarreeaght ennagh ec eddin as ymmyrkey bunnys dagh fer jeu, as ga nagh dod mee ish y veenaghey ny toiggal, hug ee meehaitnys dooghyssagh orrym. Rish meekey-sooilley, chreid mee dy ren yn aght kirpey shen tayrn gys cooinaghtyn caslys ennagh va mee er vakin—ayns lioar, foddee—as she tuittymys feer agglagh ny lane ailley v'ayn; agh lheie y far-chooinaghtyn ersooyl dy leah.

Tra rosh y barroose keim ny s’inshley, chronn mee sheean beayn eas trooid y chiuneys neughooghyssagh. Daase ny thieyn lhomey nyn lieh-lhie ny s’çheey, dys linney er daa heu y raaidjey, as va blass baljagh orroo nagh row orroosyn nyn yei. Va’n lane reayrtys roym er gribbey dys reayrtys raaidjey, as nish as reesht honnick mee lorg straid wooirlaigagh as palmad breekey v’ayn foddey er dy henney. Va ny thieyn ooilley treigit, er lhiam, as va baarnaghyn eddyr oc raad hannee çhymleeyn tholtanagh as boallaghyn sellar myr feanish balloo jeh thieyn caillt. As lhieeney stiagh ‘sy clane va soar eeastagh jiooldagh erskyn insh.

Dy leah va raaidjyn tessen as goalyn ry-akin. Roie adsyn er y çheu hoshtal cour rheamyn marrey loau as sallaghys gyn pemmad; adsyn er y çheu jesh, v'ad soilshaghey magh reayrtyssyn ooashlaght chaillt. Cha row mee er vakin peiagh erbee ‘sy valley foast, agh eisht haink cowraghyn cummaltaght ghoan—curtanyn er uinnag ayns shoh as ayns shen, ny shenn ghleashtan bwoailt anvennick. Haink raad as palmad dy ve ny smoo baghtal, as ga dy row ny thieyn shenn dy liooar son y chooid smoo—strughtooryn fuyghey as breekey ny nuyoo eash jeig—v’ad dy baghtal cummit seose myr ynnydyn veaghee cooie. As mish my ghraider shenn reddyn ancheirdagh, yarrood mee y feoh soaral as yn ennaghtyn baggyrtagh as jiooldagh v’orrym, bunnys, lesh cur yindys er balley v’er mayrn gyn caghlaa ass eash v’er ngoll shaghey, lane dy hennaghys verçhagh.

Agh cha roshin y dean gyn un taghyrt meehaitnyssagh geyre hug orrym smooinaghtyn dy dowin. Va’n barroose er roshtyn sorçh dy cochruinnaght ‘oshlit ny ynnyd meanagh; va agglishyn er daa heu, as corp lhuddyrit faaie cruinn ‘sy vean, as va mee jeeaghyn er halley mooar collooagh er y ghoal jesh roym. Va daah y thie bane keayrt dy row, agh v’eh lheeah nish as scryssagh, as va’n cowrey doo as airh er y ghaabyl wheesh daahit ec yn emshir, by ghoillee dou cronnaghey ny focklyn “Oardyr Folliaghtagh Ghagon”. Myr shen, shoh y shenn Halley Masoonagh va currit da cultys hrullee nish. As mish streeu y fogrey shen y lhaih, ren toan neuving clag scaant harrish y raad tayrn my gheill jeh, as chass mee dy yeeaghyn magh ass yn uinnag er çheu s’faggys dou y charbad.

Va’n sheean çheet ass agglish chloaie as toor muttagh eck, ny s’noaey na cooid smoo ny thieyn dy baghtal. Va cummey mertragh Gothagh urree; va’n laare fo halloo eck ard neuchorrym, as uinnagyn cooyllit echey. Ga dy row meir ny clag caillt er y çheu ry-akin dou, hoig mee dy row ny clingyn cowraghey nane-jeig er y chlag. Eisht hie smooinaghtyn mychione traa er dolley magh ec reayrtys scoagh gyn soilsheydys ghleck mee roish my hoig mee ny v’ayn dy feer. Va dorrys laare fo halloo ny h-agglish foshlit, as va kerrin lane doo çheusthie. Rish ceau shilley bieau er, hie nhee ennagh tessen y cherrin dorraghey, lesh daahjey sheiltynys tromelhieagh tullaghoil er my inçhyn; as eshyn ny smoo brasnee foast son nagh row quallid tromelhie erbee ry-akin aynsyn rish mynscrutaghey.

She nhee bio v’ayn—y chied, gyn çheet er yn immanagh, honnick mee neayr’s dentreil shin mean y valley—as dy beagh teaym smoo shickyr er ve aym, cha beign er ngeddyn eer sannish aggle aynsyn. Dy baghtal, myr hoig mee shallid ny s’anmey, she boçhilley anmey v’ayn, as eshyn ceau eaddagh quaagh. Gyn ourys, she Oardyr Ghagon reih ad tra cheaghil ad cliaghtaghyn ny h-agglishyn. As she y coamrey v’er dayrn my gheill taghyrtagh as cur blass atçhim joarree er, foddee, son v’eh ceau tiara ard; ny chiart doobyl jeh’n nane hoilshee Bnr. Tilton dou riyr, bunnys. V’eh er chur cummaght er my heiltynys, as gientyn blass baggyrtagh gyn enney ‘syn eddin neuvaghtal as y corp spaagagh ‘sy ghooyn. Hoig mee dy leah nagh row oyr erbee dou ennaghtyn cummaght ’ar-chooinaghtyn hug er creau mee. Nagh dooghyssagh eh dy row cultys ‘olliaghtagh ynnydoil er ngoaill urree hene eaddagh king er lheh va pobble yn ynnyd oayllagh rish aght ennagh—myr tashtey caillt, s’cosoylagh?

Nish haink rish roank dy sleih aeglagh graney er y phalmad—unnanee, ny cruint ‘astagh dy ghaa ny tree. Va shappyn beggey as cowraghyn sallagh oc goaill faastee ayns laare thallooin thie tholtanagh ayns shoh as ayns shen, as ren shin clabberey shaghey lorree pairkit ny ghaa. Daase coraa ny h-easyn dy ve ny s'leayrey, as ny sheyn honnick mee clash awiney dowin roym. Heeyn droghan raad yiarn lhean harree dys kerrin mooar feayn. Tra va’n barroose feiyral harrish y droghal, yeeagh mee magh er y daa heu, as fakin thieyn obbree rish yn oirr faiyragh as lieh yn raad heese. Va ushtey ymmodagh foddey foin, as va daa eas mooar heose yn awin er y laue yesh, as un er y laue hoshtal. Nish va’n sheean taarnoil dy liooar. Eisht roie shin stiagh ‘sy cherrin cruinn er broogh elley ny h-awiney, as scuirr er y çheu yesh roish thie ard as cupola er e vullagh. Va lorg daah buigh er foast, as hoilshee magh cowrey lieh-ghollit dy nee Thie Gilman v’ayn.

(...ny smoo ry-heet...)


Ass The Shadow over Innsmouth liorish H.P. Lovecraft.

No comments:

Post a Comment